Global Economic Crime Survey 2016

Ekonomisk brottslighet

27%

av de svenska respondenterna har drabbats av ekonomiska oegentligheter de senaste två åren.

61%

Förskingring och trolöshetsbrott som den vanligaste typen av ekonomiska oegentligheter.

48%

IT-relaterad brottslighet.

Ekonomiska oegentligheter

I årets Global Economic Crime Survey kan vi konstatera att nästan tre av tio av de svenska respondenterna har utsatts för ekonomisk brottslighet under de senaste två åren, en andel som har varit konstant under de senaste åren vi har genomfört Global Economic Crime Survey. 

Vi kan också konstatera att fler organisationer har enligt den senaste undersökningen gjort riskanalyser avseende ekonomisk brottslighet. Vår uppfattning är fortfarande att upprättande av riskbaserade kontrollsystem och arbete med etiska riktlinjer minskar risken för att drabbas.

Vi på PwC kan hjälpa er att förbereda er på de hot och utmaningar som väntar. Ju mer förberedda vi är på ekonomiska oegentligheter desto större är möjligheterna att minimera konsekvenserna.

Resultat från Sverige

Resultatet för Sverige visar en stabil nivå, även om det har minskat något i år jämfört med resultatet i föregående undersökning, 2014. Vi kan notera att det svenska resultatet i år matchar resultatet i Norden, men att det är alltjämt lägre än vad det globala resultatet visar.

Det som särskiljer det svenska resultatet från det globala är att det finns respondenter i den globala undersökningen som angett att de har utsatts för ekonomiska oegentligheter över 1 000 gånger de senaste 24 månaderna. Detta kan troligen förklaras av andelen större organisationer som verkar i utsatta områden.

18% av de svenska respondenterna angav ”vet ej” på frågan om de har utsatts för ekonomiska oegentligheter de senaste två åren.

Mörkertal av drabbade organisationer

Hela 18 procent av de svenska respondenterna angav “vet ej” på frågan om de har utsatts för ekonomiska oegentligheter de senaste två åren, vilket skulle kunna tyda på att andelen som drabbats är större än vad vår undersökning visar.   

Vår erfarenhet säger också att många organisationer väljer att inte polisanmäla ekonomiska oegentligheter och väldigt få är villiga att diskutera det, varken internt eller externt.

Den typiska förövaren

”Vi ser att många mellanchefer begår ekonomiska oegentligheter eftersom de har tillräcklig insyn i organisationen, kunskap om rutiner och system, en position att övertala och övertyga medarbetare samt att de i större utsträckning än andra anställda känner sig orättvist behandlade och därigenom kan rättfärdiga sin handling”

Kostnaderna tenderar att öka

På frågan om hur mycket respondenterna uppskattar att den egna organisationen har förlorat rent finansiellt på ekonomiska oegentligheter svarar flest av de svenska respondenterna, men inte en majoritet (43 %), att de har förlorat mindre än 50 kUSD (cirka 425 kSEK).

2014

52% angav att de finansiella förlusterna de utsatts för var lägre än 50 kUSD (cirka 425 kSEK).

2016

43% angav att de finansiella förlusterna de utsatts för var lägre än 50 kUSD (cirka 425 kSEK).

2014

7% angav att de finansiella förlusterna de utsatts för var mellan 1-100 MUSD (cirka 8,5-850 MSEK).

2016

22% angav att de finansiella förlusterna de utsatts för var mellan 1-100 MUSD (cirka 8,5-850 MSEK).

De vanligaste formerna av ekonomiska oegentligheter

Den enskilt vanligaste typen av ekonomiska oegentligheter är förskingring och trolöshetsbrott, vilken över 60 procent av de svenska respondenterna som har drabbats av ekonomiska oegentligheter uppger att de har blivit utsatta för. Detta ligger i linje med både resultatet för Norden och det globala resultatet. Att just dessa typer av brott är vanligast är en trend vi har sett under de år denna undersökning har utförts.

Exempel på förskingrings- och trolöshetsbrott kan vara när medarbetare på en finans- eller ekonomiavdelning utnyttjar brister och svagheter i kontrollrutiner kring utbetalningar eller inbetalningar och styr medel från organisationen för egen vinning.

IT-relaterad brottslighet står för den största ökningen

Vi noterar att andelen förskingring och trolöshetsbrott har ökat från 44 procent till 61 procent bland de svenska respondenterna sedan föregående undersökning. Motsvarande siffra globalt har minskat från 69 procent till 64 procent.Den enskilt största ökningen står dock för IT-relaterad brottslighet både i Sverige och globalt.

IT-relaterad brottslighet

Den näst vanligaste ekonomiska oegentligheten är IT-relaterad brottslighet. 48% av de svenska respondenterna uppger att deras organisation har utsatts för detta. IT-relaterad brottslighet har ökat med mer än 26 procentenheter bland de svenska respondenterna och med mer än 8 procentenheter globalt sedan den senaste undersökningen år 2014.

Tillsammans med dagens samhälle där allt och alla är anslutna till Internet är bedömningen att IT-relaterad brottslighet kommer att fortsätta öka.

Trots att det skrivs mycket i media om ökningen av IT-relaterad brottslighet och att problemet berör alla industrier är det anmärkningsvärt att många företag inte betraktar IT-relaterad brottslighet som ett generellt problem utan mer som en IT-fråga som hanteras av den lokala IT-avdelningen.

”Det kommer att vara en fortsatt förflyttning från att vi ser IT-relaterad brottslighet som ett isolerat IT-problem till att bli en styrelsefråga och en integrerad del av organisationers riskanalyser.”

Per Storbacka, Partner Forensic Services PwC

Låg tilltro till myndigheters kapacitet

Årets undersökning uppvisade ett något överraskande resultat; organisationer hyser i allt högre grad ett lågt förtroende för lokala brottsbekämpande myndigheters förmåga att lösa ekonomiska oegentligheter.

Endast 29 procent av de svenska respondenterna uppgav att de svenska brottsbekämpande myndigheterna är tillräckligt kunniga, och att de har tillgång till nödvändiga resurser, för att utreda och väcka åtal gällande ekonomiska oegentligheter. De svenska resultaten följer därmed den trend som råder globalt där motsvarande siffra uppgår till 28 procent.

En annan oroande notering är att endast 15 procent av de svenska respondenterna har tilltro till de lokala brottsbekämpande myndigheternas möjligheter att bekämpa IT-relaterad brottslighet.Detta beror till stor del på att respondenterna inte tror att myndigheter besitter den kompetens eller har de resurser som krävs för att utreda IT-relaterad brottslighet.

Affärsetik och efterlevnad

Svenska organisationer ser etiskt arbete som en viktig del i deras verksamhet för att förhindra ekonomiska oegentligheter. Tyvärr kan vi se att det etiska arbetet oftast inte är fullt ut implementerat i hela organisationen. 81 procent instämmer i att deras organisationer har tydliga och förståeliga värderingar, vilket är i linje med de nordiska samt globala respondenternas svar.

Sammantaget anser 61 procent av de svenska respondenterna att affärsetik är en viktig del av deras HR-funktion. Det bör dock noteras att de svenska resultatet är lägre än både det globala resultatet (78%) och resultatet för Norden (71%).

”Endast 50 procent av de svenska respondenterna anser att disciplinära åtgärder och sanktioner tillämpas konsekvent över alla nivåer i den egna organisationen."